Fågelatlas Blekinge
Vi summerar nu 2009 års fältarbete med inventeringen Fågelatlas Blekinge och
konstaterar att vi drar streck efter 2009. Anledningen är att det var magert med
uppdateringar under 2009. Nu påbörjar vi arbetet med att summera, gå igenom allt
material och förhoppningsvis inleda bokproduktionen av "Blekinges Fåglar 2". Men
innan vi är där så återstår ett stort arbete med att detaljkolla alla
inventerade rutor, ta fram bra kartmaterial och bilder som ska ligga till grund
för en redovisning av det genomförda inventeringsarbetet. Av den anledningen så
vill vi i projektgruppen att ni som lägger in observationer på Svalan under 2010
med häckningskriterier inte administrerar dessa i era "egna" rutor. Det skulle
innebära ett problem med att utvärdera arternas utbredning inom den period då
inventeringen pågått. Vi kommer med mer information om arbetet allteftersom det
fortskrider.
April -10
Genom att klicka in dig på länken nedan så
kommer du till aktuell karta med detaljer kring de enskilda rutorna. där ser du
vem som är ansvarig för rutan och vilka arter som observerats med kriteriet
1-20.
Länk till Artportalen - Svalan
Kontakta
Västra Blekinge
Mats Olsson 0454-103 69
Östra Blekinge
Ivar Tägtström 0455-36 01 76
Fågelatlas Blekinge – inför sista året!
Ivar Tägtström, Mats Olsson, Thomas Nilsson & Johan Wolgast
Nu är vi inne på det femte och sista av de tilltänkta fem inventeringsåren beträffande Fågelatlas Blekinge.
Hur ser då resultatet ut efter fyra års inventering? Eftersom inte alla redovisat år från år via Svalan eller i brev är det lite svårt att svara på denna fråga. Generellt kan man säga att endast en knapp fjärdedel (ca 40 av 176) av rutorna kan betraktas som godkänt inventerade. Ca 30 rutor är mycket bristfälligt inventerade. I mellanintervallet finns ca 100 rutor där en hel del arbete har gjorts, men en sista finslipning behövs (se figur 1). De flesta inlandsrutor (med någorlunda varierad natur) bör kunna komma upp i dryga 80 arter, med då ca 50 arter som säkert häckande. Goda kustrutor bör hamna en bit över 100 arter och ca 70-80 arter som säkert häckande.
För många inventerare verkar taktiken varit att gå ut löst för att ge järnet under det sista året, om det nu finns något järn att ge! För några av rutinnehavarna undrar man över när de överhuvud taget ska börja inventera.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Figur 1. En något subjektiv bild av inventeringsläget efter fyra säsonger. Svart färg markerar ”färdiga” rutor, grå färg ”halvfärdiga” rutor samt vit färg bristfälligt inventerade rutor. Liksom efter förra säsongen kan vi konstatera att mycket återstår att göra!
Förändringar
Vad har då hänt sedan förra atlasen för 25-30 år sedan? En kraftig minskning för många arter och där tillbakagången bland skogshönsen är så gott som total. En kraftig minskning kan också skönjas för framför allt göktyta, sånglärka, näktergal, rödstjärt, stenskvätta, buskskvätta, rörsångare och hämpling för att nämna några. Dessa arter har nästan helt försvunnit som häckande i de mellersta och norra delarna av länet.
Allt är dock inte negativt. Gråhakedoppingen har kommit till som ny häckart. Vid förra atlasen konstaterades inte sångsvanen som säker häckare. Nu häckar den i ett flertal rutor. Grågäss och vitkindade gäss tycks leva livets glada dagar och gladan är inte heller någon ledsen art utan ökar och sprider sig. Havsörnen tycks inte heller må dåligt av att häcka i landskapet. Tranan är stadd i ökning med exempelvis tre par med ungar i Eringsbodatrakten. Bland tättingarna strömmar det in fler och fler häckningskriterier för arter som forsärla, kärrsångare, gransångare och steglits.
Säkra häckare
Säkra häckningskriterier verkar än så länge förekomma i mindre omfattning än vid förra atlasinventeringen. Orsaken därtill kan vara att vederbörande inte lägger mest tid på inventeringen under de bästa veckorna 24-28 utan kör med ”kryssarstilen” för att säkra artantalet i slutet av maj eller början av juni då bl a rör-, kärr-, och gransångare har sina sträckperioder. Vid förra atlasen hade vi som mål att 2/3 delar (66,6%) av arterna i en ruta skulle vara inventerade som säkert häckande, vilket uppnåddes i samtliga rutor. Genomsnittet blev så högt som 78,1%. Vi ställer inte samma krav denna gång men målsättningen bör dock ligga kring 60% säkra häckare i varje ruta för att få en möjlighet att jämföra med förra atlasen. Denna inventering är trots allt en häckfågelinventeringen och inte enbart ett konstaterade att arten setts eller hörts i rutan.
Man skall också komma ihåg att alla arter sjunger eller hörs under häckningstid även om de påträffas på platser som egentligen inte är artens rätta häckningsbiotop. Ett flertal rapporterade 2:or och 3:or kan därför i slutändan omvandlas till 1:or. Fiskbärande tärnor är ingen bra kriterie då de kan flyga långt med mat i näbben. När det gäller vitfågel vill vi ha ruvande fåglar eller dun-ungar.
Över huvud taget har numerären för ett flertal arter minskat sedan 1970- och -80-talen, vilket gör att man får lägga mycket mer tid för att nå ett bra resultat. Något som kräver en bra planering om vi skall ro detta projekt iland!
Atlaskommittén